Fåglar flyger farligt

Fåglar flyger farligt

13 februari, 2019 0 av TA

Fåglar har stor betydelse för oss människor, såväl som för hela ekosystemet. De har
exempelvis en enormt stor ekonomisk betydelse − fågelskådning omsätter miljarder genom
exkursioner, tidningar, böcker och naturupplevelseresor. Det är på så sätt många människor
kommer i kontakt med, och lär sig om naturen
.

Att mata fåglarna vid fågelbordet på vintern, att väntande välkomna flyttfåglarna om våren, att studera dem och lyssna till sången, innebär för många en stor glädje och förhöjd livskvalitet, vilket även har betydelse för vår hälsa.
Men fåglarna, liksom många andra djurarter, blir allt färre. Enligt en studie publicerad av National Academy of Sciences, bedöms 12 % av nu levande fågelarter vara utdöda år 2100.
Forskarna menar att nedgången i både antal arter och individer varslar om problem för vår planet, då fåglar har betydelse för fröspridning, pollination och insektsreglering. 1
En av åtta fågelarter, var fjärde däggdjursart och var tredje groddjursart är utrotningshotade, och utrotningstakten för alla arter förväntas öka kraftigt de kommande femtio åren, skriver DN. 2
Att fåglarna minskar beror säkerligen på ett flertal samverkande faktorer. Man diskuterar klimateffekten, skogsskövling, luftföroreningar, bekämpningsmedel, GMO-grödor och angrepp av sjukdomsframkallande organismer som virus, bakterier, svamp och parasiter.
En faktor som aldrig brukar nämnas i dessa diskussioner är påverkan från de mycket snabbt ökande nivåerna av elektromagnetiska fält och strålning, exempelvis de konstgjorda mikrovågssignalerna från trådlös kommunikation, som mobiltelefonin.

Forskning talar dock
för att fåglar är mycket känsliga för denna nya typ av miljöförorening.
U.S. Fish and Wildlife Services skrev år 2007 i en rapport om fågeldöden, på uppdrag av den amerikanska kongressen, om upp emot 50 miljoner färre fåglar än normalt och att man funnit ett starkt samband med antal mobilmaster i respektive område. 3

Beteende
Gråsparvar lever nära människor och de är därför en bra mätare på förändringar i vår miljö.
Forskarna Joris Everaert och Dirk Bauwens vid Natur- och skogsforskningsinstitutet i Belgien räknade gråsparvshannar och mätte strålningen på 150 platser under häckningssäsongen 2006.
De fann färre gråsparvshannar på platser med högre nivåer av mobilstrålning. 4
Vid 40 tillfällen, mellan oktober 2002 och maj 2006, räknade Alfonso Balmori, spansk biolog och miljövetenskapsman, antalet gråsparvar på 30 platser i Valladolid i Spanien. På varje plats mättes också den radiofrekventa strålningen inom frekvensområdet 1 MHz till 3000 MHz.
Han observerade en generell minskning av antalet gråsparvar under tidsperioden samt färre gråsparvar på platser med högre strålningsnivåer. 5
Dr Balmori, har funnit att vissa fågelarter lämnar områden som är belastade med höga strålningsnivåer. När strålningen från sändare stängts av eller minskats, kommer de tillbaka. 6
Dr S. Vijayan, chef för Salim Ali Centre for Ornithology and Natural History (SACON) i Indien, hör till dem som observerat att gråsparven minskar.
− Ett antal studier har genomförts för att ta reda på sambandet mellan ökningen av elektromagnetiska vågor och minskningen av antalet gråsparvar. En positiv korrelation har hittats mellan dem, säger han. 7
Dr Vijayan påpekar också att gråsparvarna har visat sig försvinna från områden där mobilmaster installerats.
− Min känsla är att det sannolikt påverkar deras centrala nervsystem.
Forskning bekräftar att mikrovågor från mobiltelefoni påverkar flera typer av nervceller (neuron) i fåglars nervsystem och att denna påverkan inte har med uppvärmning att göra (så kallade icke-termiska effekter i). 8
I England har en rad fågelarter knutna till tätorten minskat i takt med att mobiltelefonin byggts ut, gråsparvarven har minskat med upp till 90% och är sedan 2002 rödlistad. The Institute of Science in Society (ISIS) rapporterar att gråsparven år 2004 var fullkomligt försvunnen från städerna. Ett nytt system för mobiltelefoni, UMTS/3G, introducerades i
England 2003 och i slutet av 2005 fanns mer än 65 miljoner mobilanvändare i Storbritannien. 9

”Det finns omfattande belägg för att det verkligen är långtidsexponering för mobilstrålning – i synnerhet 3G – som dödar fåglarna”, skriver ISIS.
Under de senare åren har rapporter om att gråsparven försvunnit, kommit från Bryssel och Dublin, och denna tendens verkar finnas även i Holländska tätorter. 10 11 12
I det svenska TV-programmet Mitt i Naturen konstaterade man att gråsparven blivit allt mer svår att få syn på vid fågelbordet och att man inte har en aning om orsaken. 13
The National Research Council of Canada (NRC) utförde en rad studier på icke-termiska effekter av mikrovågsstrålning på 1960-talet 14, innan telekomindustrin tog kontroll över forskningen. De kanadensiska studierna visade förändrat EEG-mönster, flyktbeteende och andra tecken på stress i form av att ge ifrån sig läten, avföring och flyga iväg. I en studie valde
parakiter en oexponerad födoautomat framför en exponerad. Exponeringsnivåerna i försöken varierade mellan 0,2 mikroW/cm2 och 360 mikroW/cm2, dvs oerhört mycket lägre än gällande gränsvärden.

Fjäderdräkt och flygförmåga
Forskare i Kanada fann tidigt att fågelfjädrar agerar som mottagarantenner (dielektriska receptorer). Fåglar som plockats under narkos reagerade inte på strålningen förrän den 12:e dagen då fjädrarna började växa ut igen. Forskarnas slutsats: ”Resultaten visar att mikrovågsstrålning har en negativ effekt på fåglars flygförmåga, jämförbar med den som tidigare observerats hos burfåglar.” 15 16
Även Dr Alfonso Balmori har iakttagit förändringar i befjädring, ruvning och flykt. 17 Han beskriver att fjäderdräkten hos fåglar som exponeras för mikrovågsstrålning generellt sett var missfärgad och glanslös. Detta sågs inte bara hos tamfåglar som påfåglar, utan också hos vilda fåglar som titor, talgoxar och gråsparvar.
I Icke-termiska effekter är biologiska effekter andra än de som uppstår av upphettning av vävnad med mer än 1 grad C.
Gränsvärden för icke-termiska effekter saknas helt, då forskningen ansetts otillräcklig för att kunna fastställa sådana.
− Skador på fjäderdräkten är det första tecknet på försvagning eller sjukdom hos fåglar, eftersom skador på fjädrarna är ett säkert tecken på stress, påpekar han. Dr Balmoris forskning har funnit vissa partier kallade “tysta områden”, förorenade med höga nivåer av mikrovågsstrålning (> 2 V/m), där tidigare häckade fåglar försvunnit. I dessa områden har man också observerat ett antal missbildningar hos skator; skadad fjäderdräkt,
rörelseproblem (hälta och deformerade fötter), partiell albinism och melanism (mörka fläckar), särskilt på flankerna. På senare tid har Dr Balmori observerat ett ökat antal fall av partiell albinism och melanism hos fåglar (gråsparv, koltrast och skata) i spanska städer. 18

Orientering och navigering
Fåglar använder flera metoder för att orientera sig och ett av dem är jordens mycket svaga statiska magnetfält.
En studie av Ritz et al 19, visade att rödhakar kunde navigera efter jordens magnetfält. Denna förmåga blev emellertid allvarligt störd då man lade till extremt svaga, växlande elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska signaler, 500 gånger svagare än jordens fält, på frekvenser mellan 0,1 och 10 MHz, gjorde fåglarna totalt oförmögna att känna av jordens
magnetfält. Detta frekvensområde används vid dataöverföring i de flesta mobila kommunikationssystem, inklusive mobiltelefoner, sladdlösa Dect-telefoner och trådlösa nätverk (Wlan/Wifi).
Det är därför rimligt att anta att det ökande användandet av trådlös kommunikation, kan vara en tungt bidragande faktor till den tydliga oförmågan hos fåglar, och vissa andra djur, att navigera genom att använda jordens magnetfält.
Många djur, inklusive fåglar och bin, kan också navigera genom att använda sig av solens position. Men för att göra det måste de ha en inre klocka som kompenserar för solens positionsförändring under dagen. Forskning talar för att även den biologiska klockan kan störas av magnetiska fält (Yoshii et al) 20, och därmed störs även denna navigeringsförmåga.
Mer information om fåglars navigering finns i en svensk översättning av artikeln ”Fåglar, bin och elektromagnetisk nedsmutsning” av Dr Andrew Goldsworthy på www.balanspunkten.info

Häckning
Enligt en studie misslyckas storkar nära mobilmaster oftare med häckningen, 40 % av storkparen som hade sina bon inom 200 meter från en mobilmast fick inga ungar.
Bland storkparen som hade sina bon mer än 300 meter från en mobilmast var det 3,3 % som inte fick några ungar. Storkpar som försökte häcka inom 100 meter från en mobilmast hade svårigheter att över huvud taget bygga ett bo och var passiva. 21
Enligt upprepade vetenskapliga studier på hönsägg kan mobiltelefonstrålning döda 75% av exponerade ägg. Enligt en studie av professor Yori Grigoriev, tidigare chef för ryska strålskyddskommissionen RCNIRP, förorsakar bestrålning av hönsägg med en mobiltelefon
på 10 cm avstånd en så gott som femdubblad embryonaldöd. Den ryska studien bekräftar tydligt tre försök, vart och ett med 60 ägg, som utförts av en fransk forskargrupp vid Montpelliers universitet, under ledning av dr Youbicier-Simo. 22
Forskning visar att elektromagnetiska fält och strålning kan störa reproduktionsförmågan hos fåglar (Balmori 2005, Balmori 2007, Doherty et al 1996).
− Flera studier har visat att den elektromagnetiska strålningen påverkar fåglarnas äggläggningsförmåga negativt, säger Professor Dennis Hensaw vid Bristol University i England. 23
Det finns också forskning som tyder på att elektromagnetiska fält kan ge till synes positiva effekter. Vid exponering av sparvfalkar (Falco sparverius) sågs en ökning av fertilitet, äggstorlek, embryonal utveckling och antal flygga (flygförmögna) ungar, men en minskning av antalet lyckade äggkläckningar (Fernie, Bird et al 2000, Fernie, Leonard et al 2000).
I en kanadensisk studie av tamhöns (Leghorns) ökade äggproduktionen i försöksgruppen med 13,7% under exponeringen, från att inledningsvis ha varit lika i de båda grupperna. Den exponerade kolonin drabbades dock av fördubblad dödlighet jämfört med kontrollkolonin. 24
Dessa resultat stämmer väl med en rad andra växt- och djurstudier som funnit att elektromagnetiska fält kan ge stressreaktioner, som på kort sikt kan förefalla positiva, men som vid låga exponeringsnivåer under längre tid kan leda till utmattning och andra negativa effekter (Sharma 2010, Roux 2007, Tkalek 2007, Beaubois 2007, Aksenov 2007, Kalinin 2005, Sandu 2005, Tkalec 2005, Lerchl 2000, Adang 2008, Yurekli 2006, Lai 2004).

Föda
Från många håll, också i Finland, rapporteras om en oroväckande minskning av antalet insekter och smådjur, och detta medför att vissa fågelarter får svårare att finna föda.
− Den elektromagnetiska strålningen är starkt misstänkt för att försämra insekternas immunförsvar, vilket leder till att de lättare drabbas av exempelvis virussjukdomar. Smådjur och insekter tros vara de första som påverkas av mikrovågsstörningar på grund av att de har mindre kroppar som tillåter vågorna att lättare tränga in, säger biolog Ulla Mattfolk. 25
En annan bidragande orsak till födobrist kan vara det moderna skogsbruket. Tidigare lämnades grenar och ris kvar i skogen, till glädje för en rad insekter, men nu tas detta om hand för biobränsle.

Habitat
Studier av hur växter påverkas av EMF, bekräftar observerade samband mellan skador på träd och ökade strålningsnivåer. 26 27 28 Skogsskadorna i Stockholms län har, i takt med att mobiltelefonin byggts ut, åter börjat öka och för granar närmar sig kronutglesningen snabbt rekordnivåerna under försurningen på 1980-talet 29. Då många fågelarter är beroende av träd
och andra växter för både bobygge och födosök, utgör detta ytterligare ett hot mot fåglarna och deras livsmiljö.

Immunförsvar
Som orsak till sjuka och döende träd brukar framföras virus- och svampangrepp som exempelvis askskottsjuka och greminellasvamp på tall, men en relevant frågeställning är huruvida dessa angrepp är sekundära, och i grunden beror på en försvagning av växtens immunförsvar.
En omfattande forskningsöversikt om hur EMF kan påverka immunförsvaret, av Docent Olle Johansson, Karolinska Institutet, publicerades 2009 och i den skriver han 30:
”Är verkligen immunsystemet konstruerat för att hantera dessa ”allergener” som inte tidigare funnits, men som nu uppfinns, framställs och används? Är det sannolikt att immunsystemet genom något oerhört intelligent språng i evolutionsprocessen har den kapaciteten? Är det ens i närheten av sannolikt? Naturligtvis inte.”
Forskning visar att ett stressat immunsystem kan öka känsligheten hos en fågel för infektion av bakterier, virus och parasiter (Fernie et Bird 2001). Sedan 2008 har grönfinken drabbats av hög dödlighet orsakad av parasiten Trikomonas 31, och även här bör frågan ställas om en av
orsakerna kan vara ett försvagat immunförsvar.

Hur agerar myndigheterna?
Naturvårdsverket rapporterade om Dr Balmoris studie på storkar i sin tidning MiljöAktuellt i februari 2007 där man skrev:
“Balmoris resultat stämmer väl överens med tidigare och liknande studier och han drar slutsatsen att elektromagnetisk strålning är en riskfaktor för flera fågelpopulationer.”
Men sedan dess har det varit tyst i frågan från Naturvårdsverket.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger varje år ut rapporten ”Recent Research on EMF and Health Risks”, och i både 2007 32 och 2008 33 års rapporter skriver man under rubriken ”Miljöeffekter”:
”Den fortsatta bristen på forskningsdata av god kvalitet om relevanta arter, innebär att data är otillräckliga för att kunna identifiera huruvida en enda begränsningsregel för exponering räcker för att skydda alla arter i miljön från elektromagnetiska fält (EMF). Likaså är data otillräckliga för att bedöma om miljöreglerna bör vara desamma, eller påtagligt skilja sig
från dem som är lämpliga för att skydda människors hälsa. Det finns ett stort behov av forskning inom alla frekvensband.”
Med andra ord så vet Strålsäkerhetsmyndigheten inte om våra gränsvärden räcker för att skydda miljön, inklusive fåglarna.
Så hur har SSM hanterat denna fråga? Har man i 2009 års rapport påtalat riskerna med att utsätta biologiskt liv för det storskaliga experimentet med dygnet-runt-exponering av miljön, i och med de snabbt ökande nivåerna av onaturlig elektromagnetisk strålning? Har man påtalat att den lagstadgade försiktighetsprincipen inte tillämpas? Har man slagit larm om att fåglar
utsätts för mycket höga strålningsnivåer när de flyger eller vistas helt nära mobilbasstationerna?
Nej, inte alls. SSM har i 2009 års rapport i stället tagit bort formuleringen och valt att över huvud taget inte nämna något om miljöeffekter.
Solen är den dominerande källan till naturligt förekommande radiofrekvent strålning på jorden. Världshälsoorganisationen, WHO, har uppskattat den naturliga radiofrekventa bakgrundsstrålningen från solen till 10 miljondels watt per kvadratmeter 34 De gränsvärden som Strålsäkerhetsmyndigheten försvarar ligger på 4,5 – 10 watt/m2 (ja, hela watt!) 35, vilket vittnar om den enorma ökningen av strålningsnivåerna på vår planet.
Evolutionsbiolog, Professor emeritus Staffan Ulfstrand, uttalar sig så här om vad förändringar i strålningsmiljön skulle kunna innebära 36:
”Vi talar om förändringar som sker på decennier eller möjligen sekler, och åtminstone ’större’ organismer klarar inte av en genetisk anpassning till drastiska omvärldsförändringar så snabbt.”
Till de ”större” organismerna hör fåglar och andra djur, inklusive Homo sapiens.

Ann Rosenqvist
Leg. svampkonsulent och ornitolog
September 2010

1 San Francisco Chronicle, July 4, 2006
2 Dagens Nyheter 21 juli 2007
3 Manville AM. (2007) “U.S. Fish and Wildlife Service Concerns Over Potential Radiation Impacts of Cellular Communication Towers on Migratory Birds and Other Wildlife ¬ Research Opportunities.”
Division of Migratory Bird Management, U.S. Fish and Wildlife Services (USFWS)
4 TimesOnLine 29 april 2007. Electromagnetic Biology and Medicine, 26: 63-72, 2007
5 Electromagnetic Biology and Medicine 2007, 26 (2): 141-151
6 Wohnung und Gesundheit februari 2003
7 http://omega.twoday.net/stories/900299/
8 Beasond et al, Responses of neurons to an amplitude modulated microwave stimulus, Neurosci. Lett.
33 (2002) 175–178.
9 The Institute of Science in Society (ISIS), “Phones & Vanishing Birds”, 2007 http://www.isis. org.uk/MPVB.php
10 J. De Laet, Ligue Royale Belgue pour la Protection des Oiseaux avec l’Université de Gand, 2004
11 A. Prowse, The urban decline of the house sparrow, Brit. Birds 95 (2002) 143–146
12 J.D. Summers-Smith, The decline of the house sparrow: a review, Brit. Birds 96 (2003) 439–446
13 SVT Mitt I Naturen, Spaning vid fågelbordet, 2009-04-09
14 Birds Harmed by Radio-Frequency Radiation, NRC National Science Library http://cisti-icist.nrccnrc.
gc.ca/eng/ibp/cisti/index.html
15 Dr. J A Tanner, 1969, “Effects of microwave radiation on Parakeets in Flight”, National Research Council of Canada (NRC) (LTR-CS-18)
16 Dr. J A Tanner, 1973, co-authored by Dr. Romero-Sierra, Dept. of Anatomy, Queens’ University, Kingston, Ont., “Bird Feathers as Dialectic Receptors of Microwave Radiation.”, NRC (LTR-CS-89)
17 Wohnung und Gesundheit februari 2003
18 A Balmori, Electromagnetic pollution from phone masts. Effects on wildlife, Pathophysiology 16 (2009) 191–199
19 Ritz et el, Nature Vol. 429 , 2004, pp 177-180
20 Yoshii et al. http://tinyurl.com/cx7xaa
21 Alfonso Balmori, Electromagnetic Biology and Medicine; 24: 109-119, 2005
22 Electrosmognews, 29 november 2003-11-29
23 På väg mot en ny Tyst vår http://www.miljomagasinet.se/dokument/nytt/sep03/tystvar.html
24 J Bigu, 1973, “Interaction of electromagnetic fields and living systems with special reference to birds.” National Research Council of Canada (LTR-CS-113)
25 Österbottens tidning 2008-07-04
http://www.ot.fi/story.aspx?storyID=23059&vote=2&commentID=23113
26 Sammanställning forskning växter www.balanspunkten.info
27 Miljömagasinet Nr 32, 2009-08-07
28 http://www.mobilsmog.se/2009/07/skadas-trad-och-vaxter-av-stralningen.html
29 Länsstyrelsen rapport 2006:04 Hur mår skogen och skogsmarken? Tillstånd och trender för kronutglesning och markförsurning i Stockholms län 1985–2010
30 O. Johansson, Disturbance of the immune system by electromagnetic fields, Pathophysiology (2009)
Utdrag i svensk översättning www.balanspunkten.info
31 http://www.sva.se/sv/undersida/Nyheter-fran-SVA/Parasit-orsakar-utbredd-dodlighet-hos-gronfinkar/
32 http://www.ssi.se/ssi_rapporter/pdf/ssi_rapp_2007_4.pdf sid 53
33 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Stralskydd/2008/ssi-rapp- 2008-12.pdf sid 57
34 WHO fact sheet 183
35 http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Magnetfalt–tradlos-teknik/Referensvarden/
36 E-post korrespondens 2009-09-07